Equal Space är ett kunskapsföretag och en vision om att skapa platser och rum som genomsyras av jämlikhet och respekt. Där alla kan komma till sin rätt, bli delaktiga och tas i bruk.

Equal Space är min plattform för en rad olika samarbeten och projekt. Jag heter Magnus Sjögren, är legitimerad psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT) och mer än 10 års erfarenhet av jämställdhetsarbete.

OM ATT GIFTA KBT MED GENUS

Just nu handlar det mesta som jag gör om att gifta KBT med genus. Jag är särskild intresserad av tredje vågens beteendeterapi såsom Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och arbetar med att integrera feministisk teori med inlärningsteori. Jag rör mig mot ett arbetssätt också inom genusfältet som allt mer tar evidensbaserade arbetssätt som utgångspunkt. Det är spännande och härligt motstridigt.

OM MIN TACKSAMHET INFÖR MÄNNISKOR OCH SAMMANHANG

Jag är inte mycket utan andra som jag samarbetar med. Mitt liv har präglats av en oförtjänt tur. Jag antar att det är så det är att vara akademiker, medelklass, vit, heteroman med god reflektionsförmåga i 2010-talets Sverige. Jag vill visa min tacksamhet gentemot följande personer och sammanhang som alltjämt har och fortsätter forma mig och det jag kan och gör.

1. •Mattias Sahlén, Gunilla Lindén och Lennart Pettersson från sammanhang som Svenska kyrkan, Sensus studieförbund och KFUM-rörelsen där jag lärt mig folkbildningens och folkrörelsers pedagogik och arbetssätt kring unga och konfirmander. Tillsammans med Mattias skrev jag boken ”Friare - ledarstöd och metoder för att göra konfirmandarbetet friare”. Min teologi och pedagogik är formad av dessa tre präster och sammanhang.
   

1. •Peter Söderström, Christian Fridh, Lena Berg och Klas Hyllander är fyra människor där maskulinitet förändring och våld stått i centrum, i allt vi gjort och gör tillsammans. Jag har jobbar tillsammans med Män för jämställdhet i projekt som killfrågor.nu och just nu projektet ”Frihet från våld” där vi utformar, testar och implementerar ett våldspreventionsprogram med genusperspektiv. Med Christian och Peter genomförde jag killgruppsprojektet och skrev boken ”NORMal, eller?” För ungdomsstyrelsen har jag tillsammans med Lena och Peter skrivit rapporten ”Prata bort mansvåld”. 
   

1. •Ann-Katrine Roth är en trogen, snabbtänkt och rak samarbetspartner sedan 2005 när vi gjorde SVTs ”Jobba jämt” tillsammans. Vi har alltjämt fortsatt vårt samarbete i en rad organisationer och sammanhang. Ofta i näringslivet. Fritidsförvaltningen i Jönköping och Botkyrkabyggen har varit viktiga samarbetspartners för att utveckla mätning av jämställdhet i organisationer med hjälp av mentometrar. För närvarande samarbetar jag och Ann-Katrine med Nyckeltalsinstitutet där vi utvecklar en upplevelsebaserad mätning i relation till Jämix.
   

1. •Helena Spets och Mika Fogelberg tillsammans med alla deltagare från Sveriges kommuner och Landsting och många av sveriges främsta jämställdhetsexperter, har under ett par år lärt mig massor om jämställdhetsintegrering i stora organisationer genom satsningen på hållbar jämställdhet och utbildningen Nationell utbildning i strategisk jämställdhet.
   

1. •Therese Andersson och Magnus Stalby har varit väldigt centrala personer för mig under tiden på psykologpartners. De har båda handlett mig och lotsat mig in i kognitiv beteendeterapi på ett fantastiskt sätt. Det har fått mig att känna mig hemma och inkluderad i en ny värld, där beteendeförändring står i centrum. Båda är så löjligt skickliga på just det.
   

1. •Stor tacksamhet riktar jag också till Kelly G. Wilson, en förgrundsfigur inom ACT där jag gjorde min praktik och förstod att detta verkligen var något för mig. Det har format mig till den forskande praktiker jag vill vara. En central person för den utvecklingen är Robert Johansson, som har varit med mig hela vägen in i rörelse mot forskning, en tankekamrat.
   

För allt detta och många fler personar är jag oändligt tacksam. Likaså gentemot alla de 100-tals personer som under de senaste åren har ringt eller mailat mig och velat att jag ska komma dit och prata om någonting viktigt, med ett arbetslag, en skolklass, skolpersonalen på en skola, med deltagare på en konferens, eller handlett, haft enskilda samtal med någon, fått hjälpa till att hantera en konflikt eller en kränkning, göra en kartläggning, intervjua en rad människor eller något annat. Utan alla dessa frågor hade jag inte förstått det jag förstår nu eller inte kunna formulera vad som blev så här viktigt för mig.

För att inte tala om alla ni som lyssnat på mig med era ögon och gett mig den där uppmärksamheten och utrymmet eller platsen för att driva frågor om alla likas värde och om vilka filurer vi människor är.

Mest av allt är jag tacksam gentemot alla de personer som jag har fått möta och som delat med sig av sina personliga historier och liv. Berättelser där genus, etnicitet, sexualitet, längtan, saknad, lust, allvar eller erfarenhet av död och lidande, gjort att jag vet vad som måste göras.

TACK!

1. Magnus Sjögren